You are currently browsing the tag archive for the ‘trådlöst’ tag.
Frekvenser är en naturresurs som blir allt mer eftertraktad. I takt med den snabba expansionen av trådlös teknik ökar behovet av frekvenser lavinartat. Vilka frekvenser som kan delas ut och vad de skall användas till styrs inte bara av varje land. Vi har gått till botten med hur naturresursen frekvenser planeras och fördelas.
Den snabba utvecklingen inom trådlöst gör frekvensspektra allt mer eftertraktat och de ständigt återkommande frekvensauktionerna omsätter stora summor. Men frekvensauktioner är emellertid ingen ”snabb affär” för staten med syfte att fylla på i kassan, hur frekvensutrymmet disponeras, planeras och harmoniseras är en avancerad apparat med långa beslutstider. I praktiken finns ett mycket begränsat utrymme för länder att fritt fatta egna beslut om sitt frekvensutrymme.
Utgångspunkten för hur frekvensbanden planeras är dels tekniska aspekterna och dels de fysikaliska egenskaper banden erbjuder. Låga frekvensband klarar långa räckvidder, bra spridning och signalen når fram även då inte fri sikt föreligger. Det gör att det rent tekniskt lämpar sig att placera tal och rundradio på låga frekvenser och mobil kommunikation i bandet 100 MHz till 5 GHz vilket ger bra räckvidd samtidigt som rimliga antennarrangemang kan användas. Satellit och fast radio behöver inte ligga på de låga banden även om de tekniska egenskaperna hos de låga frekvenserna lockar många hårdvaruleverantörer.
Tre nivåer beslutar om frekvenser
Frekvensanvändningen i Sverige är beroende av tre nivåer på beslutande organ som i praktiken styr hur frekvensbanden planeras. I toppen återfinns ITU, Internationella TeleUnionen, ett FN organ som var fjärde år träffas på de så kallade världsradiokonferenserna (WRC) för att framarbeta det internationella radioreglementet. Eftersom ITU, med något undantag, samlar jordens alla länder deltar representanter från snart sagt jordens alla hörn i beslutsprocessen. Det senaste ITU-mötet ägde rum i början av januari 2012 och lockade 3600 deltagare. Radioanvändningen som föreskrivs i ITUs radioreglemente är frivillig att följa men eftersom det är regulativt styrande gentemot grannländers radioanvändning följs de i praktiken av alla länder.
Vad gäller den långsiktiga frekvensplaneringen så är vägen från idé till verklighet via ITU ett arbete som tar 10-12 år. ITU träffas var fjärde år och mötena föregås av djupa studier för att kunna ta beslut. Demokratin är så extrem att det nästan leder till ineffektivitet. Om ett land tillexempel skulle identifiera att belastningen på mobilt bredband är en kritisk fråga så kan man i år lyfta upp ärendet, ärendet kommer att tas upp för beslut 2016 och därefter tar det ytterligare 4-5 år tills hårdvaran finns hos abonnenterna i ett fullt utbyggt nät. Ett sådant exempel är det såkallade utökningsbandet för 3G, 2,6 GHz-bandet, som började diskuteras inom ITU 1997, beslutades år 2000 och började byggas ut år 2009.
Med tanke på att beslutstiden är så lång utfärdar PTS numera blocktillstånd som skall vara teknik- och tjänsteneutrala. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en innehavare nyttjar bandet mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram. I år kommer ITU att diskutera möjligheten att lösa upp om frekvenser skall vara bundna till begreppen mobil-, fast- och rundradio. Många anser att allokering av frekvenser inte behöver styras av olika terminologier, teknikerna går in i varandra i allt högre utsträckning. Är tillexempel en iPad en tv, en telefon eller navigationsutrustning? Lösningen i framtiden är teknik- och tjänsteneutrala frekvensband.
På nivån under ITU finner man CEPT, The European Conference of Postal and Telecommunications Administrations. CEPT utgår från ITUs radioreglementet och utarbetar detaljreglering som bandbredder, uteffekter, kanalavstånd och så vidare vilket leder till en defaktoharmonisering som gäller för hela EU. För ungefär 5-6 år sedan började även EU visa större intresse för frekvenserna av framförallt två anledningar. Brist på frekvenser kan vara ett handelshinder, dessutom gynnar det europas utveckling om frekvenser harmoniseras i EU. Harmoniseringen av 800 MHz bandet är ett exempel på ett konventionsbeslut som nyligen togs, bandet omfattar således alla länder i EU.
Nationella frekvensplaner
Utöver dessa harmoniserade standarder och bestämmelser finns det i varje land en frekvensplan som ser olika ut i olika länder, framförallt i låga frekvensband. De nationella planerna, som framförallt fyller de låga frekvensbanden, gör arbetet med frekvenser i EUs till ett pussel. Den svenske EU Parlamentarikern Gunnar Hökmark har under 2011 arbetat hårt med att frigöra fler frekvenser för framförallt mobilt bredband, 1200 MHz utrymme skall hittas inom ett par år och dedikeras till mobilt bredband. Det är lättare att hitta lediga band ju längre upp i frekvensplanen man kommer men banden som Hökmark föreslår ligger inom 1 – 3 GHz och används i vissa länder för militära ändåmål eller mobila videolänkar. I Sverige har PTS redan hunnit en bit på väg med att frigöra de aktuella banden, 2,3 GHz lär tillexempel att auktioneras ut inom ett år. I andra länder går arbetet segare, det förekommer att upp till tre myndigheter skall besluta över tillståndsfrågor med en myndighet som ansvarar för radiospektrum, en för publicservice-frekvenser och en för miltitära frekvenser. PTS arbetsmodell är i det här fallet en avgörande faktor till varför Sverige kan agera i teknikens framkant när det gäller frekvensfrågor.
Varför auktioneras vissa frekvenser ut?
Blocktillstånden är de som auktioneras ut och omfattar ett helt frekvensblock. Auktionerna drar in stora summor till stadskassan men det står PTS fritt att utforma auktionerna så att de kan passa olika aktörer beroende på hur man bedömer det aktuella behovet marknaden. En viktig faktor som styr auktionens utgång är om det är ett harmoniserat band och om teknisk utrustning finns framtagen, då drar auktionerna iväg. Med tanke på att beslutstiden är så lång utfärdar PTS tillstånd som skall vara teknik- och tjänsteneutrala för blocktillstånden. Dessa tillstånd får användas i 25 år, därefter skall de lämnas tillbaka. Genom att lämna frågor som val av tekniken öppen räknar PTS med att en innehavare nyttjar det mer optimalt och även har möjlighet till snabbare anpassning när ny teknik tas fram.
Spektrum utvecklas
PTS arbetar just nu med en spektrumstrategi. I jakten på mer spektrum fokuserar man på att hitta spektrumineffektivitet och låg användningsgrad av frekvenser. I framtiden kan användare komma att uppmärksammas på låg användning, åläggas att minska antalet frekvenser eller dela banden med andra. Bland de som har en låg spektrumeffektivitet idag återfinns privata aktörer, militär och myndigheter. Jakten på spektrum kommer det att leda till ökade intressekonflikter samtidigt som en större del av spektrumet kommer att regleras.
Som ett steg i effektivare delning av spektrum står det sedan många år i blocktillstånden att man har prioritet men inte exklusivitet, någon annan aktör kan alltså använda tomt utrymme för sändning. En andra aktör skulle kunna få access enligt villkor som PTS sätter upp, tillexempel skulle Telia kunna utnyttja de delar av Tele2s frekvenser som inte utnyttjas för stunden för att lastbalansera. I USA talas en hel del om white space där man avser användning av frekvenser som för stunden är tomma utan speciella tillstånd. Genom kognitiv radio, radio med dynamisk spektrumaccess som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas, kan spektrum användas mer effektivt. Dessa tekniker kommer i framtiden leda till effektivare utnyttjande av spektrum som inte används på ett visst ställe. Detta må låta som en framtida vision men faktum är att vanliga trådlösa nätverk på 5,4 GHz redan idag delar spektrum med andra professionella användare av tillexempel radar på just detta sätt.
Vilka krav ställer PTS?
Idag ställer inte PTS krav på utbyggnadstakt eller täckning vilket grundar sig i att det inte finns någon vits att bebygga band som inte har någon efterfrågan. Det kan också förekomma att tekniken för det aktuella bandet inte finns framtagen än. Ett sådant exempel är 2,6 GHz som idag används för 4G. 2008 auktionerades fem licenser ut till högstbjudande. I det fallet så fanns inte hårdvara satt på marknaden och fyra av fem licensinnehavare tänkte sig använda det för LTE, en av dem, Intel, satsade på WiMAX. Idag har Intel överlåtit sina frekvenser på Tre, som kommer bebygga bandet mer LTE. Om licenserna inte varit teknikneutrala hade detta förfarande varit avsevärt mer avancerat än det i slutändan var.
Auktioner som rör 4G och LTE har fått mycket utrymme i media de senaste åren och en rimlig bedömning är att även de nuvarande mobilbanden för GSM och 3G på sikt kommer att användas för LTE. Som ett exempel har Tele2 och Telenor redan gått ihop till ett gemensamt GSM nät och använder det frigjorda spektrumet till 4G. På något sätt kommer GSM att finnas kvar då framförallt M2M applikationer har behov av den typen av teknik men genom teknik- och tjänsteneutrala tillstånd kan licensinnehavarna snabbt anpassa utbudet efter efterfrågan.
Vad gör man då med band som istället inte lockar någon budgivning, ex WiMax på 3,5 GHz där bara ett regionalt tillstånd delades ut och hur kommer det sig att man genomförde auktionen? 3,5 GHz var en chans för mindre lokala operatörer att säkra frekvensutrymme och erbjuda lokalt trådlöst bredband. Bandet är i stor utsträckning använt för WiMax men utvecklingen gick fortare än PTS räknade med och WiMAX är en teknik som inte slagit igenom. WiMAXbanden kommer troligen att i framtiden istället utnyttjas som LTE- kapacitetsband.
Artikeln har publicerats i SKEF News 12-01
Gratis mobilt bredband med Joors var inte så gratis som vårt inlägg igår kanske gav sken av. 499 kr måste man hosta upp för anslutning till tjänsten, därefter får du surfa upp till 2 GB per månad. Du måste också köpa ett modem, vad det kostar väntar vi fortfarande besked om.
Med apoteket i kroppen
I framtiden kan vi sannolikt bära runt på inopererad utrustning som sköter medicinering helt trådlöst sammanbundet med utsidan av vår kropp. Försök har redan utförts och visat bättre resultat än att injicera medicinen.
Källa: POPSCI<
Mobilt bredband
Att smart phones äter kapacitet i de mobila bredbandsnäten det har du säkert redan hört. Men enligt en ny undersökning förbrukar 1% av användarna för mer än 50% av kapaciteten. Det engelska företaget Arieso avslöjar spännande statistik.
Källa: Arieso
LTE äter kapacitet
När Engadget testade en LTE smart phone visade det sig att laddaren inte kunde ladda upp enheten i samma takt som batteriet konsumerades. Upp till 20% mer batterikapacitet menar Nokia Siemens Network att LTE kräver.
Källa: Gigaom
Under året har vi på Induo skrivit en rad artiklar, debattartiklar och blogginlägg. Så här i slutet av året tyckte vi det var på sin plats att summera året med en trådlös krönika för 2011. Krönikan är naturligtvis gratis att ladda ned för alla, så ta tillfället i akt att uppdatera dig innan 2012 står för dörren.
Igår hade vi en pratstund med vår leverantör RFM där vi diskuterade framtiden för trådlösa sensornätverk, idag är det torsdag och här kommer dagens trådlösa länkar
Trådlösa sensorer utgår från fruktfluga
En fruktflugas nervsystem är förebild för forskaren Fredrik Sandin i Luleå som arbetar med att utveckla en ny generation trådlösa sensorer. Att han utgått från fruktflugans nervsystem beror på att den bara använder en liten bråkdel av den energi som elektronik behöver för att analysera information.
Källa: Elektroniktidningen
Kapacitetsbristen i mobilnäten, kommer en lösning?
Samma dag som vi skrev ett blogginlägg om kapacitetsbrist i mobilnäten lanserar Nokia Siemens Networks något de kallar Liquid Net. Man menar att mobilnäten måste vara redo för att hantera datatrafik med upp till 1GB per mobilanvändare per dag. Ett behov som är i högsta grad oberäkneligt då användare rör sig mellan hemmet, jobbet och fritidsaktiviteter. När populära program eller appar släpps ökar också trafiken i näten ofta utan att operatören har möjlighet att förbereda sig. Som ett botemedel har Nokia Siemens Networks skapat Liquid Net2 som skall frigöra oanvänd kapacitet och allokera den ögonblickligen till de delar av nätet där den mest behövs.
Källa: WebWire
Investeringar i radiolänkar tredubblas
Operatörer kommer att överge äldre tekniker som T1 och gå över till ethernet. Det menar Insight Research och hänvisar till att nya tekniker som 4G och LTE kommer att kräva att T1 fasas ut till förmån för ethernet. Trådlösa backhaullänkar är den snabbast växande sektorn inom trådlös ethernet säger Robert Rosenberg, VD på Insight Research. ”Ethernet kan erbjuda det nödvändiga backhaulnätet till en lägre kostnad per enhet och med en större flexibilitet än äldre tekniker” menar Robert.
Källa: Fierce Telecom
Uppkopplad är viktigt
När Cisco genomförde en undersökning svarade fler än hälften av unga studenter och yrkesverksamma att mobilen, den bärbara dator eller deras surfplatta kvalar in som den viktigaste tekniken i deras liv. 64 procent skulle välja bort bilen före de väljer bort internetuppkopplingen och en tredjedel tycker att nätet är i princip lika viktigt som luft, mat och vatten.
Källa: Telekomidag
Marknadsläge för 4G september 2011
Utvecklingen av 4G går framåt, vi delar med oss av en presentation av Zahid Ghadialy från Slideshare om nutid och framtid:
Källa: Slideshare
Det har varit en intressant vecka i den trådlösa branschen, här kommer veckans sista nyhetstips.
NFC via SIM-kort
Sydkorea kommer en operatör inom kort att lansera ett SIM-kort som kan ge mobiler NFC-funktioner utan att ha stöd för NFC från början. NFC står för Near Field Communication och är en teknik för att korthållsöverföring av tillexempel betaltransaktioner.
Källa: Mobil
Julhandel via mobilen ökar tror Google
Google råder handlarna att mobilanpassa sin verksamhet och spår att mobilen kommer att vara viktigare än någonsin under julhandeln. Google pekar på att kunderna i hög utsträckning använder mobilen för att söka produkter och butiker.
Källa: IDG
15 GHz-bandet öppnas
Eftersom behovet av frekvensspektrum för civil användning ökar har PTS beslutat att från och med årsskiftet att minska försvarets frekvensmängd. Bakgrunden är operatörernas krav på snabbare tjänster som är bandbreddskrävande vilket har medfört att PTS ändrat i den kanalplanen för 15 GHz-bandet.
Källa: Telekomidag
Sydamerikansk tillväxt skapar Telekombehov
Då den sydamerikanska ekonomin just nu spås en strålande tillväxt på 4% jämfört mer Europas 1,9% ökar behovet av kommunikation. På åtskilliga platser i världsdelen byggs 4G nät upp.
Källa: RCR Wireless
Sydamerikansk tillväxt skapar Telekombehov
Då den sydamerikanska ekonomin just nu spås en strålande tillväxt på 4% jämfört mer Europas 1,9% ökar behovet av kommunikation. På åtskilliga platser i världsdelen byggs 4G nät upp.
Källa: RCR Wireless
Mikrovågslänkar stoppar flaskhalsar
En rapport från Juniper Research drar slutsatsen att operatörer kommer att behöva 610 miljarder Euro spritt över fem år för att åtgärda flaskhalsar i backhaultrafiken. Mikrovågsradiolänkar och fiber kommer att dominera bland tänkta insatser och radiolänkar kommer 2016 att utgöra över 60 procent av den totala backhaulkapaciteten.
Källa: Fierce Wireless
Helgprojekt förstärk 3G signalen
Att förstärka 3G signalen med en extern antenn eller 3G booster är ett bra sätt att få bättre täckning, den här personen har dock tagit en ganska ovetenskaplig approach. Vi kan nog tillägga att det troligen inte hjälper dig alls, men det är kreativt.
Källa: YouTube
Vi scannar löpande av vad som händer i branschen, detta är några nyheter vi snappat upp.
Andra kvartalet i år såldes 428,7 miljoner mobiltelefoner världen över enligt Gartner, 25% var Smart Phones (det innebär inte att 75% var osmarta).
Vill du skaffa ett 4g-abonnemang under det kommande året? Det är en dröm du delar med sex procent av svenskar mellan 15 och 74 år enligt Media Vision som menar att 10 000 4G-abonnemang tecknats hittills. Telia räknar att deras 4G nät skall vara utbyggt på 200 orter innan året är slut, Tele2 och Telenor har lanserat nät och Tre bygger för fullt med beräknad lansering under året.
När Gartner siar om kommande heta tekniker nämns kognitiv radio och Terahertzteknik. Kognitiv radio letar själv lediga frekvenser, terahertzvågor beskrivs som ett mellanting mellan mikrovågor och ljus och skall kunna erbjuda radarliknande egenskaper för tillexempel fordonsradar samt avlyssningssäkra radionät. Räkna med lansering om tidigast 10 år.
 |
Gott om snö, öppna backar och bra underlag blir allt viktigare. Snösäkerhet blir ett allt tyngre argument när skidturisterna ska välja resmål och de väljer resmål baserat på tidigare års erfarenheter och framförallt snötillgång. Att bara förlita sig på vädrets makter går inte i dagens konkurrensutsatta turistnäring, snö produceras i allt större utsträckning av maskiner för att maximera avkastningen.
I många avseenden är maskinframställd snö bättre än den naturliga. Den maskinproducerade snön tål åkarnas slitage bättre och förändras mindre med tiden, den håller helt enkelt bra kvalitet längre. Dessutom står den emot värmen lite bättre än natursnö. Genom att automatisera snöläggningen kan man producera upp till 30 % mer snö än vid manuell snöproduktion vilket också medför en minskad miljöpåfrestning.
Lenko Snow är ett svenskt företag som var pionjärer i helautomatiska snöproduktionssystem och som idag levererar snösystem över hela världen. Processen är helautomatisk och kan i många avseenden liknas vid en industriell automationsprocess. Snökanonerna skulle i princip kunna styras med en vanlig PLC, men Lenko Snow har valt att utveckla egen hårdvara och ett eget styrsystem eftersom de miljömässiga kraven är svåra att tillgodose med standardprodukter. Lenko Snows nuvarande automationssystem har en specifikation som påminner om en militär standard med tuffa specifikationer på mekanisk hållfasthet och miljömässigt högt ställda krav.
Koll på vädret
Lenko Snow har utvecklat en programvara som heter SNOWNet, med den är det möjligt att övervaka och kontrollera snöproduktionssystemet från en driftövervakningsdator. Kommunikationen mellan snökanoner, väderstationer, pumpstationer och driftövervakningsdatorn sker ofta trådlöst via radiomodem från Satel. Med inhämtade data från väderstationerna optimeras snöproduktionen. SNOWNet sköter hela driften av nätet, den ansvarige snöläggaren behöver inte befinna sig vid datorn utan kan när som helst nå systemet via internet eller SMS.
Själva principen för att vatten skall omvandlas till snö handlar om att maximera hängtiden i luften, dvs att maximera vattendroppens tid i luften. Dessa förhållanden förändras ständigt med väderomslag, ändringar av temperatur och vindriktning. I det helautomatiska systemet sker en löpande analys av väderparametrar som vindriktning, lufttryck och temperatur. Processdatorn med SNOWNet programmet reglerar snömaskinernas tillslag och frånslag, vattenmängd och luft vilket ger en optimerad snöproduktion. I det ögonblick väderförhållanden är rätt börjar snökanonerna producera snö och systemet bevakar och reglerar löpande en rad parametrar som luft- och vattenflöden utifrån de rådande väderförhållandena där varje kanon står.
Stationerna kopplas samman via radio
Lenko Snow har använt SATELLINE radiomodem från SATEL i sin lösning i närmare 20 år. SATELs radiomodem används i många av de anläggningar Lenko Snow levererar. Radiomodemen ger användaren flexibilitet att placera sina snökanoner var som helst i backarna. Slutanvändarna har höga krav på sin kommunikationslösning, anläggningen skall fungera utan störningar under hela säsongen, annars blir det ett ekonomiskt avbräck för de som driver backen. Radiomodemen som används i lösningen måste fungerar bra under tuffa förhållanden, vardagen i skidbacken innebär stora doser av kyla, fukt och vibrationer i kombination.
Funäsdalen
Ett exempel på ett system som Lenko Snow har levererat i Sverige är det helautomatiserade systemet i Funäsdalen. Totalt används 22 snöenheter för att producera snö i pister på en sträcka på närmare 1 mil. Vatten tas från Ljusnan och distribueras via en driftspumpstation med hjälp av pumpar genom rörgator och via ventilbrunnar ut till någon av de 99 uttagspunkterna där snökanonerna kan anslutas. Det överordnade styrsystemet SNOWNet kommunicerar trådlöst via radiomodem med snökanoner, pumpar och ventilbrunnar. Driftspumpstationen är systemets hjärta och hjärna som via radio samlar in väderdata från väderstationen och talar om för ventilbrunnar och pumpar att öppna rätt ventiler och var vatten behövs. Snökanonerna får sedan rätt produktionsparametrar för att producera optimal snö.
Tekniska fakta:
Snökanon
För att producera snö med en snökanon behövs en samverkan mellan vatten, luft och elektricitet. Snökanonerna bygger på att luft blåses genom en trumma med hjälp av starka fläktar. Till luftströmmen tillsätts vatten som finfördelas via munstycken och tillsätts under högt tryck till luftströmmen.
Väderstation
Väderstationen samlar in väderdata som luftfuktighet, lufttryck och vindriktning till systemet för snötillverkning. Temperaturen däremot mäts vid varje snötillverkande enhet för att ge ett exakt värde. Väderstationen har inga rörliga delar, en integrerad, väderskyddad antenn och en kapsling som är isolerad med dubbla väggar för att klara de enorma påfrestningar som råder där dessa enheter är monterade och hålla extrema temperaturer borta från elektroniken.
När vi tittade i statistiken så noterade vi att vi på litet drygt två år har publicerat 200 inlägg här på Induo Wireless blogg om trådlöst. En liten fanfar för oss och ett stort tack till alla er läsare!
 |
Bloggen Gadgetwise, som drivs av NewYork Times, berättar om en undersökning WiFi alliance gjort med ganska spännande resultat. Man frågade personer i gruppen 17-29 år vilket som var värst, en vecka utan trådlöst eller en vecka utan kaffe och thé. Och det verkar som att majoriteten skulle avstå en take-away latte bara man får ha sitt trådlösa nätverk kvar.
Studien utfördes av Wakefield Research i såväl USA, Kina, Japan som Sydkorea med totalt 1 400 svar. Och av de amerikanska svaren var hela 75% helt klart beredda att avstå thé och kaffe till förmån för att få surfa trådlöst. Dessutom framkom det att hela två tredjedelar i USA och fyra femtedelar i Kina spenderar mer tid på sitt trådlösa nätverk än framför TVn.
En reflektion är att många verkar likställa trådlöst nätverk med accessen till internet, skulle en liknande undersökning i Sverige ge samma svar? Troligen inte! Men om frågan hade gällt att välja mellan mobilt bredband eller thé och kaffe i den här åldersgruppen i Sverige, ja då är nog 3G operatör är ett säkrare yrkesvalskort än coffee shop ägare. För dig som lever i verkligheten och nuet: njut av friheten att dricka kaffe medan du surfar trådlöst!
 |
|
|
Trådar möter trådlöst i utställningen Mobil Syjunta som turnerar Sverige runt. Vi gillar när gammalt och nytt, långsam och snabb teknik, eftertänksam och impulsiv kommunikation möts på en och samma plan. Så här skriver Mobil Syjunta på sin hemsida:
”Den nya tekniken gör det möjligt att ständigt vara uppkopplad och snabbt dela information med andra. Broderiet är däremot långsamhetens teknik som skapar utrymme för ett helt annat tempo. Hur har vårt sätt att mötas och kommunicera förändrats? I Trådar knyts SMS och broderi samman till ett nät av berättelser.[…] Trådar – en mobil syjunta är en turnerande utställning och workshop vars innehåll skapas av de som deltar. En mötesplats för dialog, där vi broderar SMS för hand och med en omprogrammerad symaskin. Workshopen väcker många frågor kring vårt sätt att mötas, kommunicera och uttrycka oss.”
Om du inte har möjlighet att själv besöka utställningen så finns ett galleri på www.mobilsyjunta.se
 |
|
|
