You are currently browsing the category archive for the ‘5G’ category.
På mässan Mobile World Congress visade jättar som Nokia, Ericsson och även General Motors nyheter inom mobil kommunikation.
GM avslöjade på mässan att de kommer att bygga in 4G som standard i bilar avsedda för de amerikanska och kanadensiska marknaderna. 4G kommer att finnas från och med 2015 års modeller i Chevrolet, Buick, GMC och Cadillac. Initialt erbjuds uppkoppling med AT&T men senare kommer fler operatörer att erbjudas.
Megacity är framtidens 5G-city
På mässan visade Ericsson upp sin vision av framtidens mobilnät 5G. Hur ser det uppkopplade samhället ut 2020 och därefter? Visionen är att det 2020 skickas 1000 gånger mer data i mobilnäten än idag med hastigheter upp till 100 gångar snabbare än dagens med hjälp av 10-100 gånger fler uppkopplade enheter. Så långt visionen.
För att ta sig dit måste man naturligtvis bemästra en massiv mängd av uppkopplade enheter och en trafikmängd som är mer massiv än dagens till en kostnad som är lägre än idag per byte. 5G är etiketten man väljer att använda sig av och i ett pressmeddelande inför MWC menar man att man kommer att uppnå den ultimata upplevelsen genom att integrera multipla radio accesstekniker. Som du säkert kan lista ut om du läst tidigare blogginlägg tror vi att wifi är en av dessa tekniker.
Under mässan visades även Ericssons Window of opportunity upp, en antenn integrerad i ett fönster. Detta är naturligtvis jätteintressant, tänk dig att i framtiden kunna sätta upp en 3G-repeater inomhus vars antenn sitter på bästa plats, på ditt fönster, utan att ta något av utsikten.
Nokia å andra sidan satsar på att koppla upp massorna mot internet, av 6 miljarder mobiler i världen är bara 1,5 uppkopplade mot nätet. Nokia visade därför upp lågprismobiler som är avancerade nog att koppla upp sig mot nätet, dessa skall locka nästa miljard människor att koppla upp sig mot internet.
Allt pekar på att wifi blir det tredje benet för mobilnätens datatrafik. Under 2013 kommer det sannolikt att tas många steg mot att wifi blir en RAN-teknik (Radio AccessNet ) att räkna med. Tekniken kommer att vara en av tre tekniker för att ta hand om trafiken i mobilnäten jämte 3G och 4G (LTE). Anledningen att wifi kommer ta steget beror på att många faktorer faller på plats samtidigt, här är fyra av dem:
1. Wifi är etablerat och utbrett. I Kina är tekniken bevisat användbar där en stor del av mobilt bredband redan går via wifi.
2. Wifi är ekonomi för operatörerna. Det är en billig plattform att bygga på och den fungerar bra även i områden med mycket folk då den bara täcker mindre ytor vilket gör att cellerna kan byggas tätare.
3. Hotspot 2.0, passpoint, standarder klubbades i fiol som ger wifistandarden de viktiga egenskaper som roaming och automatisk inloggning som behövs för dess nya roll.
4. Stöd även för 5 GHz var något som infördes på allvar i smartphones förra året, stöd för wifi på två olika frekvensband är en förutsättning för genomslag. Dessutom är bandbredden enormt bra, wifi kan erbjuda upp till 500 MHz att jämföra med 3G som erbjuder 10-20 MHz i stora delar av världen.
LTE 3G och wifi i samverkan
Enligt en nyligen presenterad undersökning kommer mobil datatrafik att öka trettonfallt under den kommande fyraårsperioden. 11,2 exabytes i månaden kommer vi inom fyra år skyffla fram och tillbaka i näten, en ökning som sägs bero på tilllväxttakten för surfplattor, smarta mobiler och maskin-till-maskin tillämpningar.
Den prognos som målas upp är alltså en kraftig ökning av data i mobilnäten och måste hanteras på något sätt. Nya frekvenser för mobilt bredband är en väg, en annan är just lastbalansering via wifi. Problemet är bara att wififrekvenserna kan vara slut redan om fyra år. Det kan innebära att de fria frekvenserna för wifi plötsligen kan bli lika sega som dagens mobilnät kan vara när de är som mest nedlastade, är det den utveckling du tycker känns attraktiv i framtiden?.
Redan nu har termen 5G börjat figurera trots att ingen riktigt definierat vad det är än. I dagsläget finns inget utkast till 5G-standard och det råder delade meningar om vad som kan förväntas kallas 5G.
I år förväntas 4G vara den gällande tekniken för nya mobilnät och inom några år kommer 3G-nät uppgraderas till 4G för att hantera en ökande trafikmängd. År 2020 är det rimligt att LTE kommer att vara den gällande standarden globalt. Generationsutvecklingen har hittills drivits av hårdvarutillverkare där en ny generation, ett nytt G, inneburit ny teknik, högre hastigheter och per automatik nyförsäljning av basstationer och terminaler.
Ökade kapacitetskrav
Behovet av kapacitet kommer inte att avmattas, utan utvecklingen kommer snarare att kräva en ökad kapacitet i mobilnäten. Jens Zander, professor i radiosystemteknik vid KTH menar att det finns tecken på att vi varje år lär se kapacitetsbehovet fördubblas.
I tidigare generationer mobilnät har operatörerna presenterats färdiga lösningar från hårdvarutillverkarna med små möjligheter att påverka utvecklingen. Vad gäller kommande mobilnät lär det se annorlunda ut. Organisationen NGMN, Next Generation Mobile Network, är ett operatörsinitiativ för att påverka utvecklingen av kommande generationers mobilnät. En av medlemmarna, den japanska operatören NTT Docomo, menar att utvecklingen av 5G påbörjas 2018 och standarden tror man lanseras 2020. Framtida mobilnät ska leverera hög uppkopplingshastighet och god tillgänglighet överallt där användaren för stunden behöver den.
Näten skall vara skalbara och kostnadseffektiva plattformar för mobil kommunikation som dynamiskt kan lastbalansera kapaciteten i näten varefter efterfrågan på tillgång ändras. NTT Docomos version samstämmer med den utveckling som kan skönjas på marknaden, även om frågan om termen 5G skall användas, får anses som öppen. Utvecklingen de närmaste åren inom mobilnätet kommer att betyda förtätning av nuvarande nät, därtill lär mer frekvensspektrum behövas. En slutsats är att en övergång till 5G kommer att utgå från 4G och utgöras av en uppdatering av 4G-näten.
Ett faktum som talar för det är tillgången på frekvenser. Att avsätta nya band för 5G är orimligt, nästa generation mobilnät kommer dela frekvenser med dagens nät.
En av visionerna för nästa generations mobilnät är att användaren inte skall känna hastighetsbegränsningar i nätet utan upplevelsen skall vara lika oavsett geografisk plats.
Heterogena nät
För att lösa kapacitetskraven i framtida mobilnät behövs dels en förtätning av basstationerna dels en ny modell av basstationer för inomhusbruk. Dessa så kallade HETNETs är blandade nät baserade på olika trådlösa tekniker. Så kallade pico-basstationer, inomhusbasstationer, för hem, kontor och gallerior, skall kunna kopplas direkt till fibernät eller cat5-nätverk och etablera lokala mobilnätverk. Tack vare dessa inomhusbasstationer kan de traditionella mobilnäten, utomhusnäten, effektivt avlastas.
– HETNET är viktigt för kommande mobilsystem. En egenskap som vi får se är att näten blir heterogena där den för tillfället bästa kommunikationslänken används oavsett teknologi, säger Fredrik Tufvesson, Docent i radiosystem vid LTH, institutionen för elektro- och informationsteknik.
Utvecklingen av HETNETs tog i somras fart på riktigt när Wi-Fi-alliance presenterade sitt Passpoint-program som för de cellulära teknikerna och wifi närmare varandra. I praktiken kan wifi användas för att lastbalansera de välutnyttjade mobilnäten genom att mobila enheter automatiskt kan logga in i wifinätverk och utnyttja dem för lastbalansering.
I Kina har liknande tekniker använts ett tag då de inhemska mobilnäten har standarder som inte alla telefoner stödjer. Genom att bygga wifi-nätverk istället har mer än två tredjedelar av trafiken i Kina styrts från mobilnäten till wifi-nätverk. En erfarenhet man dragit av wifi är att frekvenserna kan återanvändas många gånger.
Outnyttjade frekvenser
I en nära framtid kommer Pico-basstationer sannolikt använda wifi i stor utsträckning, medan utvecklingen på längre sikt pekar på att sekundär spektrumanvändning kan bli aktuell. Genom så kallad whitespaceteknik kan för tillfället outnyttjade frekvenser återanvändas för inomhuskommunikation. Med kognitiv radio fattas beslut om vilket frekvensband som för tillfället skall användas. Tekniken har framförallt fördelen att den inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum.
Om man skulle definiera 5G utifrån påverkan av branschens affärsmodeller och sättet vi definierar mobilnät, då är HETNET sannolikt definitionen av 5G. Frågor som vem som skall bygga infrastrukturen, vem som bygger basstationerna inomhus och hur operatörerna ska ta betalt från den som har basstationen hemma är intrikata.
Effektiviserade utomhusnät
Utomhusbasstationerna i framtidens mobilnät kommer kännetecknas av förenklad drift, enklare nätverkshantering och högre energieffektivitet. Kostnaden för varje överfört paket måste minska jämför med dagens nät.
Adaptiva antenner är en viktig komponent för att nå de ökade bandbreddskraven och kommer att användas för att öka datahastigheten utan att samtidigt öka behovet av bandbredd.
Så vad är 5G?
Ett försök att definiera 5G skulle kunna vara ”intelligent trådlös teknik som kan sammankoppla världen utan gränser”. Den stora frågan är om termen 5G inte överskuggas av den intressanta teknikutveckling som ligger framför oss. I framtiden lär 4G eller 5G ta steget från alternativ uppkopplingsväg mot omvärlden till en primär uppkopplingsväg.
– I framtiden kommer vi se mindre tekniska generationsskiften. Benämningen av näten som 4G eller 5G är inte en stor sak, menar Jens Zander vid KTH.
Artikeln var publicerad i SKEF News nummer 4 2012, sedan publiceringen har METIS2020-projektet tagit form som avser sätta igång arbetet med en 5G standard.
-
Under 2012 har vi producerat en rad artiklar, debattartiklar, tekniska artiklar och debattinlägg. Gemensam nämnare är att inläggen handlar om trådlöst. Vi har nu summerat 2012s artiklar i en 32-sidig artikelsamling om trådlöst. Bra information delar vi gärna med oss av och som en julklapp till kunder, leverantörer, intressenter, branschförståsigpåare och alla intresserade och trevliga människor är artikelsamlingen kostnadsfri att ladda hem.
5G kommer, det menar EU-initiativet METIS som skall adressera utvecklingen inom mobil kommunikation för år ”2020 and beyond”. Eftersom Metis var den visaste av alla levande varelser kan man anta att ribban är satt högt. Det stora projektet är EU samfinansierat och startade i november 2012. I en pressrelease konstateras att utvecklingen i samhället kommer att leda till en kraftig ökning av trafikvolym i näten och förutspås öka tusenfalt under nästa årtionde (rent krasst så är redan ökningen 2010 till 2020 sannolikt mer än tusenfaldig med tanke på att trafiken mer än fördubblas i näten just nu varje år). Trafikökningen kommer att drivas av en blandning av kommunikation mellan människor och maskiner som behöver tillgång till snabb och säker kommunikation.
Det intressanta är att METIS säger sig lägga grunden för framtidens mobilnätsstandard ”5G” som sägs behövas för att förena ny och befintlig teknik och nå visionen av det uppkopplade samhället. Kanske vi behöver en ny standard och nya initiativ för att nå bortom behovet 2020 då Ericssons vision om 50 miljarder uppkopplade maskiner skall vara realiserat, för även bortom 2020 lär det ju finns ett behov av att koppla upp maskiner. Att 5G skulle kunna tilldelas nya frekvenser, det vill säga andra än de som planeras för 4G, det kan vi nog anta är en utopi. ITU behöver som 10-12 år för att reservera nya frekvensområden, 5G ligger därmed hitom den tidsramen.
METIS hemsida innehåller inte i dagsläget djupare information om vad som avses med 5G tekniskt, därmed är det svårt att sia om vad man har i kikaren. På ytan låter det som att projektet sammanfattar den väg som jag redan anser är utstakad för mobilnäten inom de kommande åren. Vi vet att maskiner tar plats i näten, vi vet att wifi kommer användas för lastbalansering, och att NTT Docomo, som är ett av företagen som är med i METIS, säger att nästa standard skall vara fastslagen inom 6-8 år.
En intressant frågeställning är var drar vi gränsen mellan 4G och 5G, vad hör till 4G och vad är 5G? Var tar dagens 4G-horisont slut, det vill säga när uppstår behovet av än snabbare nät än vad LTE kan erbjuda?
Andra om 5G:
Ny Teknik
Elektroniktidningen
Europakommisionen anser med all rätt att det börjar blir trångt i luften, samtidigt som mobilitetsönskemålen ökar. Att varje år hantera en fördubblad trafikmängd i näten kräver två saker för att fungera i praktiken, mer spektrum och tätare mellan basstationerna. Att bygga inomhustäckning med wifi är en väg för att avlasta mobilnäten, men även det frekvensspektrumet är begränsat. En glädjande sak i denna fråga kan nu skönjas, Europakommisionen uppmanar nu medlemsländerna att ”främja trådlös innovation genom att övervaka och där så är möjligt utvidga de harmoniserade inremarknadsband där det inte krävs några licenser (licensfria frekvensband)”.
Med tanke på Europakommisionens pressmeddelande från den 3 september där medlemsländerna uppmanas ”främja samstämmig reglering […] som ger alla användare incitament och rättslig säkerhet […] att dela de värdefulla spektrumresurserna” kommer frågor om fler frekvensband och teknik för att samexistera på frekvensbanden för mobilt bredband och mobiltelefoni att bli allt mer intressant.
Rent teoretiskt, och samtidigt sannolikt en framtida väg, kan PTS och dess europeiska motsvarigheter tvinga operatörerna att dela med sig av frekvensutrymme till varandra. Redan dagens frekvenstillstånd för mobiloperatörerna öppnar för denna möjlighet, tillstånden är inte exklusiva utan det finns en öppning för samexistens på frekvensbanden. Är det fullt i Telias nät på en viss plats kan basstationen temporärt låna frekvensutrymme från Tres basstation på samma plats om kapacitet finns. Det gör att abonnenterna temporärt får mer kapacitet, samtidigt som basstationsägarens kunder, i det här fallet Tre, när som helst har möjlighet att återta kapaciteten om det behövs för att serva de egna kunderna.
En ytterligare väg är sekundär spektrumanvändning, så kallad whitespaceteknik, man utnyttjar helt enkelt spekstrum som är ”vitt”, det vill säga outnyttjat. Med denna teknik kan delar av frekvensspektrum återanvändas inomhus för kortdistanssändning. Whitespacetekniken baseras på något som kallas kognitiv radio med dynamisk spektrumaccess, en radio som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas för stunden. Fördelen är att tekniken inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum, vilket kan antas tilltala EU-kommissionen. En av nackdelarna är att man inte i förväg vet hur mycket spektrum som finns tillgänglig för varje plats.
Höjdar-3G
Mount Everest får nu 3G-anslutning genom att operatören Ncell som ägs av Nepalese telecom bygger täckning i området.
Ny allians för inomhusnavigering
In-Location Alliance är namnet på en allians som samlar 22 företag, däribland mobiljättar som Nokia, Samsung och Sony. Lokaliseringsalliansens uppdrag är att ta fram lösningar som kan erbjuda högprecisionspositionering inomhus med låg energiförbrukning och hög användbarhet.
Nominera till Guldmobilen
”Nominera det företag, tjänst, app och innovation som du tycker förtjänar att få pris på årets Mobilgala den 28 november på Berns Salonger i Stockholm.
Alla förslag välkomnas!”
M2M-seminarie
Jag som skriver detta inlägg (Ulf Seijmer, Induo) kommer att leda ett seminarie om M2M i morgondagens mobilnät under Scanautomaticmässan i Göteborg den 10 oktober. Seminariet vänder sig till dig som vill veta mer om M2M och framtidens utveckling inom M2M och kommunikation via mobilnäten. Seminariet startar klockan 14.00-14.30 den 10 oktober i D-hallen på Scanautomatikmässan, Svenska Mässan i Göteborg. Inträdet är kostnadsfritt. Kom gärna dit och lyssna om du har möjlighet!
PTS aviserar frekvenser
PTS uppdaterar sin inriktningsplan och aviserar det spektrum man räknar få ut på marknaden de närmaste åren. En anledning är att konsumenternas efterfrågan på mobil tillgång till tjänster ökar och då behövs infrastruktur med hög kapacitet. PTS aviserar nu följande inriktning:
Eventuella tilldelningar under 2013:
· 1,5 GHz, 1785–1805 MHz, 2,3 GHz och 75 GHz
Eventuella undantag från tillståndsplikt 2012:
· 1621,35–1626,50 MHz och 1878,1–1879,9 MHz (GSM)
Eventuella tilldelningar under 2013-:
· 47-68 MHz, 450-470 MHz, delar av 2,8 GHz, delar av 3,5 GHz, delar av 3,8–4,2 GHz, delar av 10,5 GHz och 39,5–43,5 GHz
Märklig takbox mäter mobilstålning
Att döma av bilderna på NyTekniks hemsida ser den nya mätenheten från Strålskyddsmyndigheten ut som rekvisita ur en lågbudgetskräckfilm men tekniken är allt annat än lågbudget. Genom den takmonterade antennen mäts strålning från trådlösa nätverk, mobilt bredband och trådlösa larm och jämförs med referensvärden.
Nyteknik
5G forskning inleds
I Dresden inleds uppbyggnaden av forskningscentrum för kommande mobilstandarder som kommer att efterträda LTE-Advanced. Labbet går under benämningen 5G-labbet, vilket sätter ribban för benämningen på framtida mobilstandarder, de kommer sannolikt inte att kallas 4G med andra ord.
RF Globalnet
M2M-mjukvaruplattformar tar fart
M2M ökar i mobilnäten och därmed ställs även större krav på operatörernas hantering av uppkopplingarna. Enligt ABI research är detta en marknad som kommer att öka med 400% de närmaste fem åren.
M2M world news
Snabb mobil länk
Nu lanseras en radiolänk som ger 100 Mbit/s i hastigheter upp till 200 km/h. Radiolänken är lämpad för överföring från fordon som tillexempel internetaccess och säkerhetskameror.
The AutoChannel
Antalet basstationer i 4G-nätet kan inte ökas i oändlighet. Det som istället är en rimlig utveckling är att en ny modell av basstationer kommer att användas inomhus och en annan modell utomhus för att klara kapacitetsbehoven. Dessa så kallade HETNETs är blandade nät som bygger på flera olika trådlösa tekniker med traditionella basstationer baserade på en viss teknik, till exempel LTE, och så kallade picobasstationer baserade på en annan standard.
Ett första trevande steg till en picobasstationsstandard är nätverksstandarden 802.11u som skall kunna använda trådlösa nätverk för handover från mobilnäten. 802.11u kommer sannolikt att återfinnas i produkter som sätts på marknaden redan i år.
Picobasstationer är en potentiell jättemarknad. Antalet picobasstationer kommer sannolikt att kraftigt överskrida antalet vanliga basstationer. Picobasstationerna skall kunna kopplas direkt till fibernät eller cat5-nätverk och etablera lokala mobilnätverk för hem, kontor och gallerior. Tack vare dessa lokala inomhusbasstationer kan resten av mobilnäten – utomhusnäten – effektivt avlastas.
En öppen fråga är vilket frekvensspektrum som skall användas för pico-basstationer. 5,6 GHz är en väg. En annan är sekundär spektrumanvändning. Med whitespaceteknik kan delar av frekvensspektrum återanvändas inomhus för kortdistanssändning. Whitespace bygger på så kallad kognitiv radio med dynamisk spektrumaccess som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas. Fördelen är att tekniken inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum. En av nackdelarna är att man inte i förväg vet hur mycket spektrum som finns tillgänglig för varje plats. Andra frekvensband, som 60 GHz, finns reserverade för framtida kortdistanssändning men skulle knappast lämpa sig för mobilnät inomhus.
HETNET är viktigt för kommande mobilsystem. En egenskap som vi kommer att få se mer och mer är att näten blir heterogena – den för tillfället bästa kommunikationslänken används oavsett teknologi. Slutsatsen är att HETNET sannolikt kommer att omdana mobilbranschen rejält. Frågor som vem som bygger infrastrukturen, vem som bygger basstationerna inomhus och hur operatörerna ska ta betalt från den som har basstationen hemma, är intrikata. Om man skulle definiera 5G utifrån påverkan av branschens affärsmodeller och sättet vi definierar mobilnät, då är HETNET sannolikt definitionen av 5G.
Om nu inomhusnäten baseras på picobasstationer så kommer utomhusbasstationerna i framtidens mobilnät vara beroende av en förenklad drift, enklare nätverkshantering och högre energieffektivitet. Kostnaden för varje överfört paket måste minska. Redan till LTE-Advanced kommer CO-MIMO att introduceras, en teknik som skall få basstationerna att samverka i högre grad än tidigare. CO-MIMO, kooperativ MIMO, bygger på att signalen delas upp mellan flera celler – användbart när en terminal befinner sig i en sektor som täcks av två basstationer. Signalerna kan delas mellan basstationerna för att maximera kapaciteten, fördela belastningen i nätet och minska störningarna.
Tekniker som CO-MIMO anses vara av mycket stor vikt i kommande generations mobilsystem. Dessa tekniker ställer stora krav på synkronisering mellan basstationer och en väl tilltagen bakomliggande infrastruktur. Det som talar emot att tekniken kommer att byggas ut överallt är att den kräver dedikerade stomnät – IP-baserade nät har helt enkelt för stor latens för att klara av tekniken. Framtida mobilnät kommer sannolikt att delvis bygga på teknik som CO-MIMO i de delar av näten där kapacitetskraven är stora, medan andra delar av nätet kommer bygga på en distribuerad infrastruktur via IP för att pressa kostnaderna och öka kapaciteten.
Adaptiva antenner är en viktig komponent för att nå de ökade bandbreddskraven. Adaptiva antenner används för att öka spektraleffektiviteten i näten – med andra ord för att öka datahastigheten utan att öka samtidigt öka behovet av bandbredd. Adaptiva antenner i MIMO-system inkluderar terminaler med adaptiva antenner, dock med färre antennelement än basstationerna. Ett intressant spår i framtida nät är distribuerade antennsystem, där man sprider ut ett stort antal antennelement över en yta och sedan länkar signalerna från respektive antennenhet till en centraliserad processenhet. Det kan dock diskuteras om tekniken förtjänar att kallas 5G eller bara är en vidareutveckling inom 4G. Ett annat intressant spår är kommunikation med stora antennarrayer med hundratals antennelement på basstationssidan och enkla antenner på terminalsidan. Teoretiskt har man visat att sådana system kan erbjuda nätkapaciteter i klass med större MIMO-system.
Fördelningen av kapaciteten i mobilnäten är också viktig i framtidens mobilnät – det handlar om att maximera den upplevda kvaliteten på tjänsten och tilldela varje uppkoppling rätt resurser på rätt plats. Ett steg på vägen kan till exempel vara att använda predictive caching, en teknik för att förutsäga vilken information som användarna kommer att efterfråga och lagra informationen redan i förväg. Tekniken testas redan nu och låter terminalerna lagra information under tider då påkänningarna i nätet är små, till exempel under natten eller när de är anslutna till trådlösa nätverk. Genom att mer information lagras i terminalerna kan mindre data hämtas de tider när belastningen är hög, tester visar att så mycket som 30 procent av kapaciteten skulle kunna sparas med denna teknik.
Ett försök att definiera 5G skulle kunna vara ”intelligent trådlös teknik som kan sammankoppla världen utan gränser”. Den stora frågan är om termen 5G överskuggas av den intressanta teknikutveckling som ligger framför oss? I framtiden lär 4G eller 5G ta steget från alternativ uppkopplingsväg mot omvärlden till primär uppkopplingsväg. Picobasstationen hemma kan mycket väl ersätta vårt behov av wlan, och vi kan mycket väl komma att betrakta mobilnätet som vår primära och enda trådlösa uppkopplingsväg. Framtidens tekniska generationsskiften i mobilnäten kommer antagligen inte att vara av den digniteten att de orsakar samma uppståndelse som idag. Därmed kommer vi inte att definiera generationer på samma sätt som tidigare. Fokus från operatörernas sida ligger på att skapa mer kapacitet i nätet snarare än att etikettera tekniken man använder. Benämningen av mobilnäten som ”4G” eller ”5G” är kanske därmed inte en lika viktig fråga.
Stort tack till:
• Jens Zander, Professor i radiosystemteknik vid KTH
• Fredrik Tufvesson, docent i radiosystem vid LTH, institutionen för elektro- och informationsteknik
• Urban Landmark, Chef för PTS spektrumavdelning.
Artikeln i sin helhet är tidigare publicerad i Elektroniktidningen nummer 3 2011
