You are currently browsing the category archive for the ‘3G’ category.
Efter höstens tillströmning av användare i mobilnäten har våren präglats av debatter i media om mobiltäckning. Tongivande har varit såväl Socialdemokraternas it-politiska talesperson Monica Green som IT- och energiminister Anna-Karin Hatt men inläggen har präglats av en del tekniska missförstånd som bör benas ut innan debatten blir snedvriden.
Sveriges Radios Kaliber rapporterade under våren om bristande möjligheter att koppla upp trygghetslarm på landsbygden, om bristande mobiltäckning samt telefoni som inte fungerar för privatpersoner när nedmonterade kopparledningar ersatts med mobilnät. Sveriges Radios inslag ger en bild av att mobilnäten inte fungerar klanderfritt överallt i landet och detta stämmer säkert väl, inte ens Net1 som är den operatör som täcker mest av Sveriges yta täcker 100% av landet.
IT- och energiminister Anna-Karin Hatt menade initialt att det hela berodde på kapacitetsproblem ”problemen handlar om att vi har överbelastade nät, som kan leda till att samtal bryts och att man kan uppleva att täckningen försämrats” senare har hon övergått till att uppmana operatörerna att bygga ut näten så att det motsvarar det som deras täckningskartor lovar. Många operatörers täckningskartor visar dock utomhustäckning vilket är långt ifrån samma sak som inomhustäckning eller täckning i bilen, något jag tror många förväntar sig.
Socialdemokraternas Monica Green har också gett sig in i debatten men med en annan bild av verkligheten ”4G kommer att byggas i tätbefolkade områden av marknadsaktörerna, de andra får klara sig utan” något som är helt felaktigt. 4G idag är ju indelat i två band, en högre frekvensen som lämpar sig för urbana mobilnät och en lägre frekvens som är väl lämpad för den svenska landsbygden utan krav på fri sikt. Monica har tyvärr missat detta, ”dessutom skulle 4G innebära en skog av master eftersom det i stort sett måste sättas upp så tät att det går att se en 4G-mast för att ha nytta av den”. När jag påtalade för henne att det inte finns krav på fri sikt fick jag svaret ”jag hör många säga att den i stort sett måste vara synbar”.
Redan när 3G auktionerades ut fanns täckningskrav vilket inte senare licenser haft då operatörerna enligt PTS väsentligt överträffat kraven. Ett band har på senare tid haft ett täckningskrav, ett av de låga 4G banden omfattades av att 300 miljoner skulle avsättas till utbyggnad där marknadsmässig efterfrågan inte fanns och ytterligare 120 hushåll fick därför mobilt bredband. 4G utbyggnaden idag är snabb, 79% har tillgång till LTE enligt färska siffror från PTS och störst utveckling sker på landsbygden.
Även om detta är en glädjande utveckling så är inte alla uppkopplade än, landet är långt och till stor del glesbefolkat. Jag förespråkar att alla skall ha tillgång till bra kommunikationer och kunna leva och verka där man vill. Trots det så är vår svenska natur svår att täcka till 100%. Net1 är det alternativ som kommer närmast full täckning, men hastigheterna är inte 4G-mässiga och interoperabiliteten med mobilnät utanför norden är begränsad.
Även om utgångspunkterna för våra politikers slutsatser är felaktig i vissa tekniska avseenden ser jag det som sannolikt att mobiltäckning kommer att vara en valfråga i kommande riksdagsval. Min förhoppning är dock att den fortsatta debatten om mobilnäten kan baseras på fakta, vi är en ledande nation på det mobila området, låt debatten präglas av sakkunskap inte gissningar, antaganden och rykten.
Artikeln var publicerad i Telekomidag nr 3 · 2013
Tillgång till bredband via 4G i Sverige är god menar PTS som i sin årliga bredbandskartläggning menar att tillgången till 4G-uppkoppling fördubblats.Ökningen var större än väntat och en stor tillväxt har skett framförallt utanför tätorterna. 93% av alla hushåll och företag hade tillgång till LTE/4G i oktober 2012 mot 48% samma månad året innan. Enligt PTS statistik har 79% utanför tätort tillgång till 4G.
För en bibehållen tillväxt tittar PTS på att tilldela spektrum för radiolänkar i 70/80 GHz-bandet.”Om näten ska kunna transportera all data, inte bara mellan mobilnätens basstationer och slutanvändarna utan också mellan bakomliggande nät och basstationerna (så kallad backhaul) krävs förbindelser som klarar stora datamängder” menar Bengt Mölleryd, analytiker på konkurrensavdelningen på PTS.
Vi vill också passa på att tipsa om ett intressant inlägg i veckan på TechWorlds hemsida, 3G modem och 4G modem (USB-modem) kan vara ett säkerhetshot enligt en ny kartläggning.
Kapacitetskraven ökar kontinuerligt i mobilnäten, under 2012 har Telia byggt ut såväl GSM som 3G och naturligtvis även 4G över hela Sverige, under 2013 fortsätter satsningarna i ökad takt. Telia har gett oss en sammanfattning om vad man gjorde under 2012 för att öka kapaciteten i näten och vad som väntar under 2013.
GSM
GSM-nätet har förstärkts med cirka 80 nya master och kapaciteten har förstärkts på fler än 200 platser runt om i Sverige. Utöver det görs även andra tekniska förbättringar i masterna som bidrar till en bättre mobilupplevelse.
3G
Under 2012 dubblerades kapaciteten i nära hälften av nätets master. 3G-nätet byggdes ut med fler än 100 nya master runt om i landet och även mjukvaran i nätet uppgraderades. Glädjande nog bidrar dessa åtgärder till färre kundklagomål rörande nätet i än tidigare och även tillfälliga förstärkningar som under Almedalsveckan på Gotland har fallit väl ut.
4G
I slutet av 2012 fanns 4G utbyggt på närmare 700 orter, under 2013 kommer den siffran att fördubblas, Telia fortsätter bygga ut 4G-nätet i snabb takt och i slutet av året kommer nätet täcka fler än 1400 orter runt om i landet.
De flesta användare har en åsikt om sitt operatörsval men Telia har en stark position som populär operatör utanför de största städerna enligt vår erfarenhet. Telenor verkar dela uppfattningen om Telias rykte och påpekar att man vid ett test av sitt nät ligger snäppet över Telia. Telenor har låtit nätkonsulterna Omnitel hårdtesta näten under årets två första månader och menar att de svenska operatörerna ur ett internationellt perspektiv har kommit mycket långt i utbyggnaden av nya mobilnät.
–Vårt test visar på ett visst övertag för utmanaren, Telenor, jämfört med marknadsledaren Telia vad gäller mobilsurf och datatrafik i 3G- och 4G-näten. Vad gäller de gamla näten för taltjänster däremot är det mycket jämnt mellan operatörerna, säger Mikko Valtonen, affärsutvecklingschef på Omnitele och tekniskt ansvarig för nättestet.
Omniteles test utfördes på uppdrag av Telenor Sverige i alla tätorter med fler än 15 000 invånare (det gjordes minst en mätning per 10 000 invånare). Testerna påbörjades den 15:e januari och avslutades den 7:e februari. Omnitele valde samtliga mätpunkter utan tillgång till nätinformation från operatörerna.
Mobila datatrafiken dubbleras men är snabbast i Sverige
Mobilnätens datatrafik ökar och ökar och ökar, och de kan inte göra anspråk på avmattning någonstans vad det verkar. Ericsson har presenterat statistik från de mobilnät där deras basstationer används och ur ett globalt perspektiv ökade trafiken med 100% jämfört med 2011, en siffra som ligger nära de antaganden vi brukar nämna, att trafiken i näten fördubblas varje år. Att det ökade med 28% sett till det sista kvartalet kan tyda på att trafikökningen accelererar snabbare men även andra faktorer som ökad trafik runt jul och nyår kan vara en aspekt.
I Sverige är vi snabbast
En annan sammanställning som presenteras av Open Signal, de som vi ofta rekommenderar för att hitta basstationer, sammsnställer prestanda i världens mobilnät. Slutsatsen av analysen är att Sveriges 4G-nät är snabbast i världen, den genomsnittliga hastigheten är 22,1 Mbit/s. Som tvåa återfinner vi Hong Kong där snitthastigheten är 19,6 Mbit/s och på tredje plats hittar vi Danmark som har en snitthastighet på 19,1 Mbit/s. Sämst är Japan som är långsammast. En annan jämförelse man gjort pekar på att LTE och 4G är tre gånger snabbare än 3G och HSPA+ .
Och näten når längre
Net 1, kända för att vara vassa på 3G med bra yttäckning, fortsätter att bygga ut sitt mobila nät inför sportlovsveckorna. Man har förstärkt nätet i bland annat Åre, Sälen, Vemdalen, Idre fjäll och Funäsdalen. Näten är kapacitetsförstärka för att ge en bättre surfupplevelse, något som säkert uppskattas efter en dag i backen.
Allt pekar på att wifi blir det tredje benet för mobilnätens datatrafik. Under 2013 kommer det sannolikt att tas många steg mot att wifi blir en RAN-teknik (Radio AccessNet ) att räkna med. Tekniken kommer att vara en av tre tekniker för att ta hand om trafiken i mobilnäten jämte 3G och 4G (LTE). Anledningen att wifi kommer ta steget beror på att många faktorer faller på plats samtidigt, här är fyra av dem:
1. Wifi är etablerat och utbrett. I Kina är tekniken bevisat användbar där en stor del av mobilt bredband redan går via wifi.
2. Wifi är ekonomi för operatörerna. Det är en billig plattform att bygga på och den fungerar bra även i områden med mycket folk då den bara täcker mindre ytor vilket gör att cellerna kan byggas tätare.
3. Hotspot 2.0, passpoint, standarder klubbades i fiol som ger wifistandarden de viktiga egenskaper som roaming och automatisk inloggning som behövs för dess nya roll.
4. Stöd även för 5 GHz var något som infördes på allvar i smartphones förra året, stöd för wifi på två olika frekvensband är en förutsättning för genomslag. Dessutom är bandbredden enormt bra, wifi kan erbjuda upp till 500 MHz att jämföra med 3G som erbjuder 10-20 MHz i stora delar av världen.
LTE 3G och wifi i samverkan
Enligt en nyligen presenterad undersökning kommer mobil datatrafik att öka trettonfallt under den kommande fyraårsperioden. 11,2 exabytes i månaden kommer vi inom fyra år skyffla fram och tillbaka i näten, en ökning som sägs bero på tilllväxttakten för surfplattor, smarta mobiler och maskin-till-maskin tillämpningar.
Den prognos som målas upp är alltså en kraftig ökning av data i mobilnäten och måste hanteras på något sätt. Nya frekvenser för mobilt bredband är en väg, en annan är just lastbalansering via wifi. Problemet är bara att wififrekvenserna kan vara slut redan om fyra år. Det kan innebära att de fria frekvenserna för wifi plötsligen kan bli lika sega som dagens mobilnät kan vara när de är som mest nedlastade, är det den utveckling du tycker känns attraktiv i framtiden?.
Mobilsurfandet har under 2012 ökat med drygt 150 procent hos exempelvis Telia och Telenor. Många arbetar på en lösning av hanteringen av trafikmängden, en av dem är KTH-forskaren Alexandre Proutiere.
Liksom många användare menar Alexandre att de hastigheter som utlovas i reklamen för mobilt bredband inte stämmer med verkligheten. Hastigheten är specificerad till en nivå som gör att du skulle behöva vara ensam användare på mobilbasstationen för att nå den utlovade hastigheten, precis på samma sätt som hastigheten i wifi ofta beskrivs. Alexandre forskar bland annat på att se till att mobila bredband lever upp till operatörernas löften och har fått en ett forskningsbidrag från EU, ett så kallat ERC Starting Grant.
Alexandre menar att lösningen på problemet kallas DSA, Dynamic Spectrum Access, en term som är het inom trådlös kommunikation just nu. DSA skall möjliggöra att produkter kan byta frekvensområden automatiskt i större utsträckning än idag. Målet med hans forskning är att 10 gånger förbättrad trådlös kommunikation vilket uppnås genom att fler kanaler kan utnyttjas samtidigt, parallellt. Man kan likna det vid en motorväg där man istället för att krypköra i tre filer kan köra enligt hastighetsbegränsningen i 20 filer. Forskningen finansieras av EU då det kan förväntas ha stor inverkan på vårt samhälle.
Om du tror att det enda som hänt i den trådlösa branschen under jul och nyår är att basstationerna gått varma med Gott Nytt År och God Jul sms (för att hedra världens första sms?) eller onlinestreaming av Karl Bertil Jonssons jul så har du troligen missat en del. Här en uppdatering:
Röstbrevlådan försvinner 2013 enligt reklambyrån JWT menar SVD
Teknikens Nobelpris till Sverige: Den före detta Televerksanställde 85-årige Thomas Haug från Sollentuna har som första svensk i sällskap med fyra andra tilldelats det amerikanska Draperpriset, även kallat teknikens Nobelpris. Enligt DN är detta det finaste en ingenjör kan få. Priset tilldelas för Haugs arbete med NMT, ni vet nätet innan GSM, där man möjliggjorde roaming mellan länder, något som idag är en självklarhet.
Guiden till ditt egna GSM-nät: Som du kanske vet är det numera ok att installera ett eget GSM nät på delar av 1800 MHz-bandet. PTS berättar mer i ett faktablad.
Hetast i näten, enligt Telias surfindex var ”Expressens SD-film, prinsessan Estelles födelse, slutspurten i det amerikanska presidentvalet, och Zlatans drömmål mot England på Friends Arena” de händelser som drog mest trafik menar Dagens Media. Telia mätte och analyserade trafiken i mobilnäten under perioden 1 januari till och med 16 december.
Hinder för mobilt bredband -Detta är rubriken på en förstudie från PTS. EU:s mål hämtat från den digitala agendan för Europa (2010) innebär att alla européer senast 2020 bör ha tillgång till internet med en hastighet på mer än 30 Mbit/s, våra svenska mål är därtill att 90 procent av hushåll och företag bör ha tillgång till minst 100 Mbit/s. PTS har satt samman en förstudie som syftar att ”öka PTS kunskap om operatörers förutsättningar att genomgöra investeringar i mobilnät i Sverige. Syftet är vidare att identifiera om det finns hinder för utbyggnad av mobil bredbandsinfrastruktur som sker på kommersiella grunder.” Förstudien behandlar mobilt bredband de kommande 6-7 åren och bjuder på intressant läsning och statistik.
PTS firar 20 och summerar 2012: Bland annat berättar PTS om utbyggnaden av 4G på 800 MHz bandet där flera som inte tidigare haft bredbandsuppkoppling fått tillgång till mobilt bredband.
SMS blir joyn? Under året som kommer kan den nya tjänsten joyn att rullas ut. Lägg namnet på minnet, det är operatörernas motdrag som skall möta konkurrensen från iMessage och liknande tjänster där operatörerna tappat en del av inkomsten genom att tjänsten går via gprs/3G istället. Kanske går det snabbare än vi anar att gå över?
Bland året 2012s nya teknikord återfanns räckviddsångest. Men det hade inget med trådlöst att göra utan sägs betyda ”rädsla hos förare av elbilar att kraften i batteriet ska sina och ladda ur”. Puh, vi trodde att det var en ny folksjukdom på gång.
Europakommissionen anser med all rätt att det börjar blir trångt i luften, samtidigt som önskemålen om ökad mobilitet tilltar för varje år. I praktiken fördubblas kapacitetsbehoven i mobilnäten varje år och denna tilltagande trafikmängd kräver både mer spektrum och tätare mellan basstationerna för att fungera i praktiken.
En lämplig teknik för att förtäta mobilnäten och samtidigt erhålla mer spektrum är låta en del av mobilnätstrafiken gå via wifi, men liksom med mobilnäten är det frekvensspektrumet en begränsad naturresurs. Glädjande nog uppmanar nu Europakommissionen medlemsländerna att främja trådlös innovation och ”utvidga de harmoniserade inremarknadsband där det inte krävs några licenser”.
Man vill möta nätens tillväxt med hjälp av trådlös teknik som kan dela användningen av radiospektrumet. Kommissionen menar att frekvenser är en extremt dyrbar och allt mer begränsad resurs och att Europa måste lära sig att använda denna begränsade resurs effektivare än tidigare.
Samexistens på frekvensbanden
Rent teoretiskt kan PTS och dess europeiska motsvarigheter tvinga operatörerna att dela med sig av frekvensutrymme till varandra. Dagens frekvenstillstånd för mobiloperatörerna öppnar till och med för denna möjlighet, tillstånden är inte exklusiva utan det finns en öppning för samexistens på frekvensbanden. Är det fullt i Telias nät på en viss plats kan basstationen temporärt låna frekvensutrymme från Tres basstation på samma plats om kapacitet finns.
En ytterligare väg är sekundär spektrumanvändning, så kallad whitespace-teknik, man utnyttjar helt enkelt ett spektrum som är ”vitt”, det vill säga outnyttjat. Med denna teknik kan delar av frekvensspektrum återanvändas inomhus för kortdistanssändning.
Whitespacetekniken baseras på något som kallas kognitiv radio med dynamisk spektrumaccess, en radio som själv fattar beslut om vilket frekvensband som kan användas för stunden. Fördelen är att tekniken inte förbrukar mer av naturtillgången frekvensspektrum, vilket kan antas tilltala EU-kommissionen. En av nackdelarna är att man inte i förväg vet hur mycket spektrum som finns tillgänglig för varje plats.
Under 2012 har vi producerat en rad artiklar, debattartiklar, tekniska artiklar och debattinlägg. Gemensam nämnare är att inläggen handlar om trådlöst. Vi har nu summerat 2012s artiklar i en 32-sidig artikelsamling om trådlöst. Bra information delar vi gärna med oss av och som en julklapp till kunder, leverantörer, intressenter, branschförståsigpåare och alla intresserade och trevliga människor är artikelsamlingen kostnadsfri att ladda hem.
